Panelintervju med Ulrica Edvinsson Sundin

På fredagen den 28 september 2018 kl. 16.30-16.50 medverkar Ulrica Edvinsson Sundin i panelen Normkreativ fantastik på Bokmässans Fantastikscen. Men vi har redan tjuvstartat paneldiskussionen genom att ställa tre frågor till författaren och förläggaren Ulrica Edvinsson Sundin av Moloch förlag.

  1. Vad är det mest normkreativa du har gett ut?

Min bokserie Drakens Dotter fokuserar på genus samt att skildra ondska i gråskala. Inom dagens fantastik framkommer en bred variation av normer där en del är mer traditionella medan andra mer provokativa. Drakens Dotter-serien tillhör det senare, där första boken i serien Resans Början utspelar sig i en gängmiljö där de kvinnliga karaktärerna är de som bär de fysiskt starka dragen medan de manliga är i fysiskt underläge.   

Mängden starka kvinnor har ökat inom fantastiken, vilket är en positiv utveckling, även om behovet av definitionen ”den starka kvinnan” i sig är problematisk. En manlig karaktär behöver sällan pekas ut som ”den starke” eftersom det utgås ifrån att han är det. Faktumet att manliga karaktärer ofta förutsätts vara den överlägsna parten, och då inte bara fysiskt, medan kvinnan anses svagare, är ett tecken på hur indoktrinerade könsstereotyperna är.

Jag vill med min bokserie låta kvinnor kämpa tillbaka och inte alltid följa andra, samtidigt som jag vill eliminera den manliga karaktärernas krav på att alltid vara stark. I serien får båda könen möjligheten att både känna och kämpa, och fantasyelementet innebär att detta går att skildra både i fysisk och mental mening, då den verkliga världens restriktioner inte nödvändigtvis gäller inom fantasykontexten.

 

  1. Varför lockas du till det normkreativa?

Normkreativitet är friheten att experimentera med samhällets normer. Inom fantastiken behöver man inte begränsa sina karaktärer till de livsregler som förekommer i det verkliga samhället. Istället är verkets regler byggda efter författarens eget konstruerade system. Det innebär att det går att rasera existerande klassystem samt normativa strukturer och skapa något nytt. Fördelen med detta är att man som författare kan utforska olika samhällssituationer och därigenom ge läsaren en chans att reflektera över sin egen. Litteraturen innehar kraften att agera som kontrast till verkligheten och ge oss en chans att se livet ur någon annans perspektiv.       

 

  1. Vilka normer tycker du är svårast att ringa in, medvetandegöra och utmana?

Genus är det som jag tycker är svårast att definiera då min åsikt är att de inte finns en fungerande definition. Det som anses normativt mellan könen bygger på en konstruktion som i sin tur härstammar från gamla värderingar och traditioner. Det gör att det är svårt att sätta ut gränser mellan vad som kan anses könstypiskt baserat på biologiska faktorer, speciellt i situationer då de biologiska faktorerna inte överensstämmer med individen egen könstillhörighet.

Det gör det lika intressant som svårt att utmana vad som är typiskt ”manligt” och ”kvinnligt” då termerna i sig är komplexa att sammanfatta och dessutom varierar mellan individer och kulturer.