Panelintervju med Lupina Ojala

På fredagen den 28 september 2018 kl. 16.30-16.50 medverkar Lupina Ojala i panelen Normkreativ fantastik på Bokmässans Fantastikscen. Men vi tjuvstartar paneldiskussionen redan nu genom att ställa tre frågor till fantastikförfattaren och förläggaren Lupina Ojala av Catoblepas förlag!

 

  1. Vad är det mest normkreativa du har gett ut?

Jag försöker alltid tänka till när jag skriver men för mig måste inte berättelserna bryta mot så många normer som möjligt. Det måste komma naturligt och passa den historia jag vill berätta. När jag skrev Toner av guld kunde jag inte bestämma om tvillingparet i boken var pojkar eller flickor, men kom sedan på att det inte spelar någon roll. De kanske inte själva ens definierar sig som pojke eller flicka. De benäms därför aldrig med något genusord.

I samma bok finns också en kärlekshistoria mellan en medelålders kvinna och en yngre man, något som fortfarande inte är helt accepterat i vårt samhälle. Tvärtom är ju inga problem och det är en något jag gärna ifrågasätter.

Av vänner som är ganska nya i Sverige blev jag inspirerad att ta upp kulturkrockar. Det som är norm i en del av världen är kanske tabu någon annanstans. Normer är ju bara vad som är vanligast just där man bor och verkligen inget som är hugget i sten. Jag tycker det är viktigt att ifrågasätta och framförallt vara öppen för att andra kanske inte väljer att leva som man själv gör.

Den ena huvudkaraktären i novellen Felice är transkvinna och jag gjorde mycket research bland annat i form av intervjuer. Jag lärde mig väldigt mycket och av allt jag skrivit är det Felice som påverkat mig mest. Eftersom jag själv är vuxen kvinna saknar jag förebilder i fantastiken. De finns naturligtvis, men jag ser gärna fler. I novellen The Order of Things är det just en kvinna som gör allt för att rädda sin tonårsson. I verkliga världen tror jag inte det finns någon som är så tuff som en morsa som kämpar för sina barns liv, så det valet av huvudperson föll sig naturligt.

 

  1. Varför lockas du till det normkreativa?

När jag växte upp älskade jag fantasy och äventyrsböcker men störde mig på att det nästan bara fanns manliga hjältar. De kvinnor som fanns med var nån sorts pynt, de skildrades knappt som riktiga människor. Det var alltså genusperspektivet som jag ville åt först och med tiden har jag blivit mer kritisk till övriga stereotyper som förekommer i litteraturen. Som författare har jag alla möjligheter att utforska olika levnadssätt och makt/samhällsstrukturer. Jag vill bli bättre på att inkludera olika typer av människor.

 

  1. Vilka normer tycker du är svårast att ringa in, medvetandegöra och utmana?

Svår fråga. Jag är övertygad om jag har mycket mer att upptäcka och utforska. När jag rannsakade mig själv inför den kommande panelen insåg jag att jag inte har någon karaktär med fysiskt funktionshinder. Det är ju jättekonstigt med en hel serie böcker där ingen av huvudpersonerna har det. Där finns kanske svaret, att det är de mest uppenbara sakerna som glider en förbi. Jag kan röra hela kroppen, se, höra, tala, lukta och därför kan mina karaktärer det också.